31Maj

Buzz Aldrin, Tre kronor, Avis och Dinwebb

Ett stort tack till alla våra kunder för andraplatsen.

Igår avgjordes tävlingen Kundens Bästa Byrå på Södra teatern i Stockholm. Till skillnad mot andra tävlingar i kommunikationsbranschen är KBB en tävling där resultatet enbart baseras på svaren från byråns kunder. Och svaren ni gav om oss räckte ända fram till silver. Tack.

 

För de tävlingsinriktade är en andra plats alltid ett nederlag. Tre Kronor fick sitt silver i år först efter en mycket jobbig match mot Finland. Och Buzz Aldrin har alltid stått i skuggan av Neil Armstrong som den andra mannen som satte sin fot på månen.

 

Och visst, det hade varit jättekul att få ett guld, men vi ska också komma ihåg att vi lämnat en hel del konkurrenter bakom oss. Det kommer dock inte vara en tröst i morgon när vi är ute och slåss om framtida uppdrag, då vi aldrig är bättre än vårt senaste jobb.

 

Nu gäller det att ladda om, se över rutiner, hitta förbättringspunkter och ta fram en åtgärdsplan på hur vi ska agera för att kunna kliva upp på första platsen nästa år. Biluthyraren Avis uttryckte det så här ”We’re number two, we try harder”.  Problemet för Avis blev dock att de närmast cementerade sin andra plats. Numera står det bara ”We try harder”.  För oss gäller devisen ”1% bättre varje dag”

 

Häng med på en spännande resa mot första platsen, den har redan börjat.

14Mar

Namnstrategier: Vem vill dricka “Baja Päron”?

Att ta fram namn åt nya produkter och tjänster är bland det roligaste att göra i mitt jobb. Hur man kommer upp med namnförslag är olika från gång till gång, men de flesta brukar alltid kunna kategoriseras enligt följande: 

  • Personnamn – ex. Björn Borg
  • Platsnamn – ex. Göteborgs kex
  • Namn baserade på grekiskan eller latin – ex. Volvo
  • Associerande namn – ex. Shell
  • Beskrivande namn – ex. Bregott
  • Förkortningar – ex. IBM
  • Fantasinamn – ex. Kodak

Särskillnad mellan de olika namnen brukar vara lättare att göra bland fantasinamn av den enkla anledning att det där finns så otroligt många namn att välja mellan. På samma sätt är det mycket enklare att kunna varumärkesskydda ett fantasinamn gentemot att välja ett produktbeskrivande namn. Fördelen att välja ett produktbeskrivande är att det oftast är lättare att förstå vad det är för produkt det handlar om.
Olika företag väljer olika strategier. Bland frisörer verkar det vara en sport att kunna hitta på företagsnamn som anspelar på verksamheten men gärna får ha en dubbelbetydelse: “Sax&Fön” “Rubb&Stubb” “Kort&gott”
Att använda humor för att välja namn fungerar oftast mycket bra så länge inte Arne Hegerfors-effekten blir allt för stor. Ibland blir det dock humor när företag totalt saknar känsla eller kunskap om hur namn kan uppfattas av olika personer, kulturer eller språk. Språkförbistringar brukar vara den största orsaken. Ett klassiskt exempel brukar vara Toyota som drog in sin serie “Corolla Nova” från de spansktalande länderna av den enkla anledningen att No va betyder “går inte” vilket man knappast vill att bilen ska göra.
En annan variant dök upp häromdagen när jag såg reklam för en päronlikör som hette “Baja Päron”

Baja Päron

Inte blev det bättre när jag kollade upp hemsidan www.modernfluids.com där de även marknadsför den lite sötare varianten “Baja Rosa”. Vi pratar här om drycker som marknadsförs av en svensk importör som väljer dessa två, i dryckessammanhang, något osmakliga namn, inte produktbeskrivande får vi hoppas. Det skulle dock vara intressant att höra hur de tänkte när de bestämde sig för namnet. Att de på något sätt ville framhäva att det är en tequilalikör genom att välja ett spanskt namn kan jag förstå, men varför just Baja? 

Nåja, det här är varken första eller sista gången som val av produktnamn kommer att väcka frågor. Är det någon som har fler exempel? Kommentera gärna.

9Mar

Du ska inte lyssna på vad jag säger, du ska förstå vad jag menar.



Läs rubriken igen, långsamt. Förstår du vad den innebär?

Det är inte alltid lätt att vara tydlig. Speciellt när det är bråttom. I mitt jobb som projektledare där allt arbete är projektbaserat försöker jag hela tiden att skriva tydliga briefer där all information ska finnas med, klart uppsatta mål, konkreta handlingsplaner och realistiska deadlines. Men ibland känns det som orden inte räcker till för att få till det där “lilla extra”, vilket då kan ta sig i uttryck att jag helt enkelt skriver “få till det där lilla extra”.

Ni ser problematiken? Vad betyder egentligen det där “lilla extra”? Hur ska en kreatör kunna ta till sig och förstå vad jag menar med “lilla extra”? Det är redan från början upplagt för olika tolkningar av vad det där “lilla extra” betyder. För att kunna förstå hur den här tolkningen går till måste vi titta närmare på det i pysslar med – Kommunikation.

Ordet kommunikation kommer från latinets communicare (urspr. ”att göra gemensamt”)och betyder bl.a. “meddela”. Syftet med att meddela någon någonting är att man vill uppnå ett visst resultat. För bästa resultat gäller det att den som får meddelandet verkligen förstår vilket resultat avsändaren vill uppnå.
Problemet är att det alltid är något som stör budskapet på vägen mellan avsändaren och mottagaren. Det kan vara direkta störningar i form av oljud, andra budskap eller att mottagaren helt enkelt inte vill lyssna. Vanligare är indirekta störningar som oftast relateras till person, kunskap eller som i fallet med “lilla extra” att man har olika betydelser på vad “lilla extra” innebär.
Mottagaren av budskapet “lilla extra” avkodar meddelandet och blir en respons tillbaka till sändaren. Det är först då som jag vet om det “lilla extra” har tolkats på det sätt som jag vill att det ska tolkas. Om inte är det upplagt för korr-rundor.

Det är här rubriken kommer in igen. Du ska inte lyssna på vad jag säger – du ska förstå vad jag menar.

Enligt forskning består kommunikation till 7% av innehållet eller hur det formuleras i ord. 38% procent består av röstkvaliteteten och mer än hälften, 55% består av själva kroppspråket. Kommunikation handlar om hur du säger det, inte vad. Härmed ska jag därför ta bort alla former av “lilla extra” och liknande uttryck från brieferna och istället ägna mer tid att presentera briefen ordentligt så att budskapet i största möjliga mån uppnår den effekt jag vill ha.

28Feb

KISS – Keep It Simple, Stupid.

Enligt Wikipedia är det Kelly Johnson som är pappa till uttrycket KISS – keep it simple, stupid – som bäst beskrivs med att låta saker och ting vara så enkla som möjligt utan att påverka eller dra ned på funktionen. Jag tycker det låter sunt. Några som verkligen anammat på att hålla det enkelt är rockbandet KISS, något som i en första anblick snarare skulle beskrivas med helt andra termer än enkla. 

You wanted the best, you got the best: The hottest band in the world, KISS.

KISS är unika, KISS är ikoner och framförallt KISS är i alla detaljer en produkt av ett konsekvent varumärkesarbete. KISS tillhör också de få band som har en uttalad strategi med vad dom vill: “We wanna rock n’roll all nite, and party everyday.” Men de har också tydliga med att det är det enda det handlar om, eller för att citera Paul Stanley: “if you want a band that will tell you how to end the war or starvation, we are not that band.”


KISS är också bra på att hålla det enkelt. Vissa musikkritiker skulle nog vilja säga att just musiken är lite för enkel, men med några få accord, schyssta refränger och texter om sex, drugs & rock n’roll kan man komma långt. Scenkläderna är i mångt och mycket detsamma som när de bildade bandet 1973. Det tillsammans med sminket är grunden för ett varumärke som idag tillhör den grupp av super brands där Coca-Cola, Nike och BMW tillhör.

Många företag har mycket att lära från Kiss. Med undantag från ett par år under åttiotalet har de varit konsekventa. De har inte ändrat utseende på fyrtio år, förutom midjemåttet kanske. Få företag har vågat hålla fast i en sådan linje.

När vi på Dinwebb tar fram grafiska profiler åt våra kunder är det de här principerna som gäller. Skapa en tydligt design och håll det enkelt så att varumärket får en fast grund att stå på. Och som håller år efter år.

21Feb

Den kreativa briefen – Less is less

När jag gick på Berghs för tolv år sedan hade vi en föreläsning om konsten att skriva en kreativ brief. Det enda jag kommer ihåg av själva föreläsningen, förutom att jag tyckte att den engelske föreläsaren var ovanligt arrogant, var att den största skillnaden mellan en vanlig brief och en kreativ brief var att den senare skulle inspirera. Exakt vad den skulle inspirera till var däremot lite luddigt och är fortsatt för många väldigt luddigt.


Innehållsmässigt är nog de flesta överens om vad som ska finnas med in en brief: Problemställning, målsättning, målgruppsbeskrivning, insikt, produkt- och varumärkesfördelar, USP/ESP, konkurrenter, tidsplan, budget, tone-of-voice, etc.

Under mina år på byråsidan har jag hunnit skriva otaliga kreativa briefer, en del bra och en del dåliga. Hur bra eller hur dåliga vet jag inte, det kan nog de kreatörer som jag jobbat med svara på (ni som känner er manade får gärna lämna en kommentar nedan). Men gemensamt för de dåliga har detta berott på två saker: Ont om tid och felaktig analys. Föga förvånande har det en tendens att hänga ihop och båda sakerna är också ganska lätta att komma till rätta med: Prioritera tiden och gör en grundlig analys.

Det intressanta är att titta på vad som fungerat de gångerna som den kreativa briefen har fungerat bra och fått arbetsgruppen att gå igång. Det är när alla har varit involverade i att ta fram den. Plannern/projektledaren ska naturligtvis ta fram relevanta underlag från undersökningar och liknande, men det är när man gemensamt kommer fram till insikterna som det verkligen börjar hända något. Slutsatser från undersökningar och statistik kan dras åt både det ena och andra hållet beroende på vart man vill och just därför är det så viktigt att dessa slutsatser får ifrågasättas av flera personer.

På vissa byråer finns en (o)uttalad regel att det enbart är en eller två personer (planner och/eller projektledare) som ska skriva briefen. Det har en tendens att bli väldigt enformigt, speciellt om man jobbar med en och samma kund under flera projekt, copy-paste-risken är uppenbar. För att inte tala om risken av en navelskådande beskrivning av målgruppen. Nej, bättre att låta de som ska jobba med projektet vara delaktiga och bidra, slutsatser från undersökningar och rapporter kan dras åt både det ena och andra hållet. Men den stora fördelen med att låta hela arbetsgruppen vara med är att alla får en gemensam grund till varför det är på ett visst sätt. Förståelsen för Varför? kan oftast lyfta jobbet till en helt annan nivå. En annan stor fördel är att när den kreativa briefen är klar vet all åt vilket håll man ska jobba.

Nu finns det säkert en del som genast drar i handbromsen och menar att det är analytikernas uppgift att skriva brief och kreatörernas roll att hitta på idéer. Sen finns det ju också kreatörer som menar att bästa resultatet blir om vi helt enkelt skiter i briefen och tar den idé som känns bäst. Resultatet då kan i bästa fall bli något som kunden gillar, oftast blir det något helt annat.

För att en kreativ brief verkligen ska fungera ska båda parter vara med.

Sida 1 av 212